Kapitel IV EMPIRI 4.1 Återbetalningsandelen

På totalisatorspel3 (exempelvis Stryktipset, Oddset Matchen, Oddset Bomben) bestämmer spelbolaget, eller i Svenska Spels fall regeringen, hur stor del av insatserna som företaget
skall ta som vinst. Resterande andel kommer spelarna att få tillbaka i form av vinstutbetalningar. Vid 1-X-2 spel på enskilda matcher, det som hos Svenska Spel benämns som Lången, beror dock den reella utdelningsprocenten på hur spelarna har fördelat sina insatser. Det finns emellertid en teoretisk återbetalningsprocent. Trots att denna återbetalningsandel är teoretisk är den ändå av intresse vid analys av spelvillkor.

Utdelningsprocenten ger spelkonsumenten information om efter vilka villkor vadförmedlaren sätter sina odds (Vuoksenmaa, 1999, 59). Ska man försöka sig på en tolkning så skulle man
kunna säga att återbetalningsandelen representerar den andel av insatserna som spelbolaget har som målsättning att betala tillbaka till spelarna på lång sikt. Följaktligen blir resterande
andel företagets vinst på det aktuella spelobjektet.

Utdelningsprocenten beräknas genom enkel matematik enligt följande. Man adderar samtliga utfalls inverterade odds och inverterar sedan det värdet. Talet som erhålls då är
återbetalningsandelen (Vuoksenmaa, 1999, 57). Ett exempel, Svenska Spels Långenodds på de olika utfallen (1, X och 2) i den allsvenska bandymatchen mellan Kalix och Falun den 20
november 2002 såg ut som följer: 1,90 (1), 5,10 (X) och 1,90 (2). Först ska dessa värden inverteras: 526 , 0 90 , 1 / 1 = , 196 , 0 10 , 5 / 1 = och 526 , 0 90 , 1 / 1 = . Summan av dessa inverser blir
1,248. Slutligen inverteras även detta värde och vi erhåller utdelningsprocenten: 8 , 0 248 , 1 / 1 ¡Ö , det vill säga 80 procent.

Att resultatet ovan blev 0,8 är föga slumpmässigt. Svenska Spel har nämligen alltid en teoretisk återbetalningsandel på 80 procent på sina matcher på Lången. För att Svenska Spel

Spel där oddsen/utdelningen är direkt beroende av hur insatserna på olika utfall placeras (exempelvis är utdelningen på 13 rätt på Stryktipset högre om det bara finns en korrekt inlämnad rad än om det är flera med maximalt antal rätt). skall kunna ändra denna krävs ett regeringsbeslut som ger dem rätten att så göra (Ds 1995:61,
185). Nätbolagens utdelningsprocent är däremot inte konstant utan varierar, dels mellan olika bolag men även mellan olika spelobjekt på ett och samma bolag. Varken Unibet eller Ladbrokes har en fastlagd teoretisk återbetalningsandel, ej heller en officiell max- respektive mininivå. För att skaffa mig en någorlunda representativ uppfattning om dessa två vadförmedlares teoretiska återbetalningsprocent gjorde jag under veckorna 47-49 (2002) en
studie av utdelningsprocenten på 25 matcher som fanns med i dessa båda bolags utbud. Om även Svenska Spel hade med dessa matcher i sitt Långenutbud noterade jag även deras odds
på matchen. För att få så stor spridning som möjligt blandade jag olika sporter, ligor/divisioner och länder. Givetvis noterade jag de båda Internetbolagens odds vid samma tidpunkt. För att jämförelsen ska ge en rättvisande bild ingick endast spelobjekt med tre potentiella utfall (1, X och 2).

Detta uteslöt diverse handikappspel samt spel på sporter där oavgjort inte förekommer, exempelvis basket och tennis. Anledningen till att antalet potentiella utfall är av betydelse är att ju färre antal möjliga utfall, ju större risk för vadförmedlaren att något av oddsen är orimligt (högt). Därmed medför arrangering av spel
med två utfall en mindre risk för vadförmedlaren än vad med tre utfall, varför också utdelningsprocenten kan hållas på en något högre nivå vid spelformer av det förra slaget.

Undersökningsresultatet i sin helhet följer i Appendix.
Min undersökning konstaterar att Ladbrokes återbetalningsandel varierar mellan 87 procent och 90 procent och Unibets dito mellan 86 procent och 91 procent. Följaktligen ligger dessa båda nätbolags utdelningsprocent mellan sex och elva procentenheter högre än monopolisten

Svenska Spels dito. Högst utdelningsprocent (90-91 procent) i min undersökning hade Unibet och Ladbrokes på amerikansk proffsishockey (NHL), svensk elitserieishockey samt
europeiska fotbollsmatcher på elitnivå. Lägst återbetalningsandel hade samma bolag på matcher i bandyallsvenskan, elitserien i innebandy samt damhandbollsmatcher. En förklaring
till denna skillnad torde vara att spelobjekt av mindre kommersiell karaktär medför en större risk för spelbolaget varför de väljer att ha en aningen högre säkerhetsnivå vid vadförmedling
på dessa evenemang. Risken består i dels att sannolikheten för på förhand uppgjorda matcher är större i mindre kommersiella sammanhang. Det är ju exempelvis större risk att ett lag i
bandyallsvenskan skulle vara inblandad i en mutskandal än att ett lag i mångmiljardindustrin i proffsishockeyns USA skulle vara detsamma4. Vidare finns alltid en risk att spelkonsumenterna har bättre information om lagen (skadeläge, motivation, inställning med mera) än vad oddssättarna har. Denna risk är också den större i mindre kommersiella sammanhang än i idrott med stor mediebevakning och kommers.