3.3 Monopolvinster
I en konkurrensmarknad antas att inga övervinster existerar eftersom marknaden befinner sig i ständig jämvikt. Som konstaterades i kapitel 3.1 är en monopolmarknad per definition
skyddad från nya aktörer på utbudssidan på grund av ett eller flera inträdeshinder. Detta får effekten att vinster existerar även på lång sikt, så kallade monopolvinster. Grafiskt är monopolvinsten rektangeln P*EAC i figur 3.1. Monopolvinsten utgörs, som figuren visar, skillnaden mellan AC och P multiplicerat med Q*, det vill säga vinst per enhet gånger antalet producerade enheter (Nicholson, 2002, 498ff).
Hur stor monopolvinsten blir beror på relationen mellan efterfrågekurvan och genomsnittskostnadskurvan. Med andra ord om skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och monopolistens genomsnittskostnad för att producera Q* är ”stor” blir också monopolvinsten ”stor” men om skillnaden däremellan är mindre kommer monopolistens vinst också att bli jämförelsevis mindre (Nicholson, 2002, 500f).
3.4 Jämförelse mellan monopol och fullständig konkurrens
En marknad präglad av fullständig konkurrens är monopolets motsats. Vid fullständig konkurrens antas följande förhållanden råda: a) antalet aktörer både på utbuds- och efterfrågesidan är stort, b) samtliga aktörer är pristagare, c) produkterna som utbjuds är perfekta substitut till varandra och d) det finns inga in- eller utträdesbarriärer på marknaden. (Martin, 2001, 10)
I kapitel 3.2 påvisades att en vinstmaximerande monopolist kommer att producera en kvantitet i punkten där MR är lika med MC. Vidare kommer prisnivån att sättas på den nivå som
efterfrågekurvan korsar den optimala kvantiteten Vid fullständig konkurrens kommer den totala marknaden att producera den kvantitet där marginalkostnaden, MC, är lika med
marknadspriset, P*. Eftersom inga övervinster existerar på lång sikt vid fullständig konkurrens är nivån för marginalkostnaden också den prisnivå som marknaden, vilken befinner sig i jämvikt, kommer att sätta. Monopolistens makt att prissätta utgör en viktig
skillnad mellan de båda marknadsformerna. Detta kommer att ge effekter på marknaden vilka illustreras i figur 3.3.
Figur 3.3 Allokeringsförlust vid monopol
(Källa: Nicholson, 2002, 503)
Vid fullständig konkurrens kommer marknadens aktörer på utbudssidan att producera kvantiteten Q* till priset P*. Monopolisten kommer emellertid att producera den lägre kvantiteten Q** till det högre priset P**. Denna minskade kvantitet och ökade pris kommer att ge tre effekter på marknadens resursfördelning: 1) Rektangeln AEQ**Q* är värdet av de
resurser som kommer att användas i produktionen vid fullständig konkurrens men ej används vid monopol som en följd av monopolistens minskade produktion, 2) rektangeln P**BAP* är
konsumentöverskott vid fullständig konkurrens som vid en monopolsituation omfördelas från konsumenterna till monopolisten, 3) slutligen får vi också en allokeringsförlust vid monopol
vilken utgörs av triangeln BEA (Nicholson, 2002, 503). Noteras bör att de två förstnämnda förändringarna endast är omfördelningar av resurser medan den sistnämnda utgör en reell samhällsekonomisk förlust.
3.5 Sammanfattning
Statliga monopol uppstår på grund av politiska beslut. Staten utser vilken aktör som skall tillåtas agera monopolist på en marknad. AB Svenska Spel är monopolist av just den anledningen; Sveriges riksdag har beslutat att andra företag än Svenska Spel ej tillåts
arrangera vadhållning på idrottsevenemang.
Oavsett om ett monopol är lagstadgat eller om det uppkommit av andra orsaker så kommer marknadsformen att få effekter på marknaden i fråga. En vinstmaximerande monopolist
producerar en lägre kvantitet varor/tjänster än vad en marknad präglad av fullständig konkurrens gör. Monopolistens pris kommer dessutom att vara högre än marknadspriset skulle ha varit vid fullständig konkurrens. Monopolistens relativt låga produktion och höga pris kommer att hålla konsumtionen på en lägre nivå än konsumtionen på en konkurrensutsatt marknad. Som en följd av detta genererar monopolet samhällsekonomiska omfördelningar
som missgynnar konsumenterna. En del av den minskade produktionen ”försvinner” då monopolisten inte kommer att använda lika mycket produktionsfaktorer som skulle ha använts
vid fullständig konkurrens. På grund av det relativt högre priset kommer konsumentöverskottet att dels försvinna som en allokeringsförlust och dels omfördelas till monopolisten i form av producentöverskott.
Leave A Comment